15 juni 2013

6,40!

Istället för att åka bil till Hånäset idag så bestämde jag mig för att springa dit...jag visste att det var drygt 12 km dit. Det längsta som jag tidigare sprungit är runt en mil, nu var det alltså liiite längre:) 
Min optimist till sambo gissade på att det skulle ta 45 minuter..realistiskt eller hur?! jag dubblade genast tiden till en timme och en kvart och satte det som mål:) 

Jag bestämde mig för ett lugnt tempo, istället för att springa fortare och att orken skulle ta slut...kilometertiden bestämdes till 6,30/km...sen var det bara att sätta fart:) 


Men viken rak väg det var....rakt, rakt, rakt det enda som varierade sig var med- eller motlut! Sprang förbi Återvinningscentralen, fortsatte "gamla" vägen till jag kom ut på Tyngerakan... Tyngerakan är 3 km raksträcka! Här fick sig min vilja ett test, jag sprang och sprang men det kändes inte som att jag kom någon vart! Det bästa med att ändå komma ut på en trafikerad väg är att jag håller tempot, det är svårt att maska när någon ser hihi

Äntligen var det slut på raksträckan:) 

Svängde in på vägen till Hånäset och det kändes nästan som om jag var hemma...bara 3 km kvar! 

Så, 13 km senare en snittid på 6,40 känner jag mig nöjd! Nu ska här njutas i solen resten av dagen! 

-Linda-

3 kommentarer:

  1. Bra jobbat!! Men jobbigt med den där raksträckan. :) tror det är lite lättare att springa långt när man springer till något och inte bara springer för att samla kilometer.

    SvaraRadera
  2. Imponerande! =) Duktig du är =) Värd en slappsöndag idag =)

    SvaraRadera
  3. Åh, tack goa ni! Ja, det är lättare att springa långt när man har ett bestämt mål...och innan man förstått hur jobbigt det skulle bli haha

    SvaraRadera