And the sjukstuga continues....idag har farfarn vabbat, imorgon vabbar jag på förmiddagen och Niklas kör eftermiddagspasset och "löser" av mig efter lunch. Shit vilket pyssel för att få det att gå ihop och så tacksam jag är för att ha far- och morföräldrarna nära så att de kan rycka in ibland! Nästa vecka tar vi nya tag med förskolan, vem hade trott att det skulle hålla i sig så här länge?? Stackars lille H!
Och jag då...hur tänkte jag egentligen när jag anmälde mig till Öppet Spår?! Då var tanken "9 mil, klart att det går!" nu är tanken mer..."det kommer aldrig att gå" jag har lite ångest....LITE!
I takt med att det är minusgrader växer snöhögarna ett hundratal meter från mitt kontor, nästa vecka ska de bäras ut och den första längdslingan ska växa fram...mao bara att införskaffa utrustning och sätta igång längdträningen! Att ha ett längdspår 100 m. från kontoret får väl räknas som ett otroligt plus i sammanhanget :) Det är nog tur att jag bestämt mig för att ta några tekniklektioner, det är mycket som ska klaffa och det är inte alls så enkelt som det ser ut på tv´n....
Men va sjutton tänkte jag på....9 mil OMG det blir en utmaning!
Ha en fin kväll!
-linda-
Det kommer du att fixa, tänk vilken utmaning! Tänk på känslan när du kommer i mål! Tänk när du kan säga att du åka Vasaloppet!
SvaraRadera