Obelix-lår!

Lufsade iväg på ett löppass ikväll, jag kände inte för det och det tog en stund innan jag gav mig ut..

Helt oplanerat tog jag skotervägen upp mot Byråsen...ca 2,5 km lång och svag uppförsbacke som består av stigar, sankmark, myrar och en och annan stockbro att ta sig över! När jag kom upp till vägen stannar jag upp för att knyta skodnöret som gått upp, slänger en blick bakåt och får nästa hjärtsnörp! Jag är inte ensam i spåret, det kommer en person till springandes mellan tuvorna...fy va "brott" jag blev! Vi morsar pålöparvis och jag blir övertalad att hänga med på intervaller i skidbacken...jodå, jag hängde på! Men fyyyy f*n va jobbigt det var! Sprang upp för ena backen i fyra etapper, första gick bra, kom halvvägs i andra etappen och då tog det bara stopp! Det gick inte att springa...gick till stopp två och sen kunde jag lufsa upp de två andra etapperna! 

Men jag tog mig upp, via skoterleden ända upp till toppen av Byråsen! Väl uppe vände vi om och sprang zick zack via liftgatan ner...sen skulle jag "bara" ta mig hem också! Tog en annan stig hem, det var inte lika blött längs den som längs skoterleden...

Nu sitter jag här och har känslan av att ha obelix-lår, dom känns gigantiska! Och va blir det för träningsvärk av det här?! 

Men fy så gött att ha startat veckan med ett ordentligt pass, helt otippat, bara sådär...på en måndag! 

-Linda-